Infektiös anemi hos häst, EIA

Ekvin infektiös anemi (EIA), eller smittsam blodbrist, är en persisterande virussjukdom hos hästar, mulor och åsnor. På engelska kallas sjukdomen även ”swamp fever”. Sjukdomen beskrevs första gången i Frankrike 1843 och är spridd över hela världen. I Sverige förekommer inte sjukdomen idag, men den var relativt vanlig fram till 1960-talet. Det finns risk för att sjukdomen kan introduceras igen med resande hästar, vilket har hänt i andra tidigare EIA-fria länder.

I Europa förekommer sjukdomen endemiskt i Rumänien och Italien. I Rumänien har många hästar testat positivt genom åren och 2011 rapporterade OIE (World Organisation for Animal Health) om 3073 utbrott. Ett utbrott kan innefatta en eller flera hästar, antalet individer anges inte, vilket innebär att antalet positiva sannolikt är betydligt högre än antalet utbrott. Efter 2011 har trenden i både Rumänien och Italien vänd nedåt. År 2022 rapporterades 37 utbrott i Rumänien. Antalet utbrott i Italien minskade från 71 utbrott 2011 till 31 utbrott under 2021.  Under de senaste fem åren  har flera andra länder i Europa också rapporterat enstaka fall eller utbrott av infektiös anemi, till exempel Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Polen, Belgien, en del Balkanländer och Ryssland.

Flera av fallen i Västeuropa är importhästar från östra Europa, bland annat Rumänien. I ett uppmärksammat utbrott på Irland 2006 var smittkällan för primärfallet dock illegalt importerad hästplasma som användes för behandling av föl.

Utanför Europa rapporteras om infektiös anemi i USA, Kanada, Asien (Indien, Malaysia, Myanmar, Filippinerna och Thailand), samt Australien.

Många fall saknar tydliga kliniska symtom. Sjukdomen kan ge periodisk feber (upp till 42° C), blodbrist (anemi), trombocytopeni, viktnedgång eller utmärgling, nedsatt prestation, tilltagande svaghet och död. Övriga symtom på EIA kan vara slöhet, svaghet, nedsatt aptit, punktformiga blödningar i slemhinnorna, samt ödem under bålen och i benen.

Både akut och kroniskt förlopp förekommer.

Vid akut form av infektiös anemi får hästen tydliga symtom och kan dö inom 10–30 dagar. Om döden inte inträffar vid en akut attack så utvecklas en kronisk form då hästar ofta saknar tydliga kliniska symtom, så kallad subklinisk infektion. Åsnor visar oftast inte några symtom.

Vid kronisk form ses återkommande perioder med feber. Infektionen diagnosticeras oftast när hästens prestation och kondition försämras. Stress, hårt arbete, hett väder, tävling, dräktighet eller behandling med steroidläkemedel kan akutisera symtomen och det kan ibland leda till döden.

Ekvint infektiös anemi-virus är ett lentivirus i familjen Retroviridae, subfamilj Orthoretrovirinae. Virusmängden i blodet är högst hos akut sjuka, lägre hos kroniskt sjuka och lägst hos symtomlösa bärare av infektiös anemi.

Viruset sprids med blod. Bitande insekter som intar blodmål, till exempel bromsar, fungerar som mekaniska vektorer under den del av året de är aktiva. Viruset överlever en begränsad tid hos insekten. Massinfektion kan förekomma där många hästar finns samlade och vädret är gynnsamt för insekterna.

Smittan kan även spridas iatrogent med förorenade kanyler, blodprodukter, från sto till foster i moderlivet eller via mjölken. Venerisk smitta har också nämnts och det finns fall som har kopplats till smitta via näsblödningar.

Insjuknade hästar som inte dör kan utgöra en smittorisk resten av livet och måste hållas isolerade eller avlivas.

Inkubationstiden är en till två veckor. Olika blodkroppar angrips. Virus förökas i blodkroppar som kallas makrofager. När kroppen rensar ut angripna blodkroppar uppstår anemi (blodbrist) och även trombocytopeni.

Hästdjur som en gång har infekterats med viruset, bär viruset resten av livet trots att de utvecklar antikroppar. Alla hästar över 12 månaders ålder som testar positivt för antikroppar räknas som smittsamma virusbärare och utgör en smittrisk för andra hästar.

En sannolikhetsdiagnos kan ställas på klinisk bild och/eller obduktion. Diagnosen ska alltid följas upp för konfirmation med Coggins test (AGID). Det är ett serologiskt test för att påvisa antikroppar mot viruset och används över hela världen. Antikropparna bildas två till tre veckor efter infektion och kvarstår livet ut. Men vid ett utbrott på Irland 2006 tog det i vissa fall mer än 100 dagar efter infektionstillfället innan testet var positivt. EU anger testintervallet till 90 dagar, och i USA anges 60 dagar.

ELISA-test finns också. Det testet är känsligare och går snabbare att utföra än Coggins test, men kan ge falskt positiva resultat. Positiv Elisa ska därför konfirmeras med Coggins test. Prov med oklara analysresultat kan testas med ytterligare en test, så kallad immunoblotting.

Några andra diagnoser som kan ha liknande symptom eller blodbild som EIA är ekvin virusarterit, leptospiros, piroplasmos, infektion med stora blodmasken, förgiftning, autoimmun hemolytisk anemi, anasarka.

För serologi för infektiös anemi (Coggins test) tas blod i rör utan tillsats. Oftast tas prov med anledning av import/export. Vid misstanke om sjukdom måste det anges på remissen och kontakt med relevanta myndigheter bör tas, se nedan ”Vad säger lagstiftningen?”.

Ingen behandling finns mot ekvin infektiös anemi.

Hästar som smittats blir virusbärare hela livet och måste därför hållas helt isolerade eller helst avlivas. Hästar som kommit i kontakt med EIA-positiva hästar brukar isoleras och övervakas med testning under minst tre månader.

Box, spilta och andra utrymmen där smittat material kan finnas (blod, eventuellt kroppsvätskor) bör rengöras mekaniskt och därefter används ett desinfektionsmedel för stall. EIA är ett så kallat höljeförsett virus och därmed relativt lätt att avdöda med de flesta desinfektionsmedel.

Vid förflyttning inom EU samt vid import från tredjeland måste hästen uppfylla särskilda villkor vad gäller EIA. SVA rekommenderar provtagning av hästar som har eller misstänks kunna ha sitt ursprung i Rumänien eller andra riskområden samt hästar med symtom på infektiös anemi enligt ovan.

Det finns inget vaccin mot infektiös anemi.

Prognosen är mycket dålig även för hästar som överlever, med tanke på att man ur smittskyddssynpunkt helst vill avliva alla smittade individer då smittan är livslång.

Sjukdomen är inte en zoonos och sprids inte till människor.

En aktör (ansvarig för ett djur) ska enligt lag kontakta en veterinär för undersökning och eventuell provtagning om det förekommer ökad dödlighet, andra tecken på allvarlig sjukdom eller väsentligt minskad produktion som man inte vet vad den beror på. Se Jordbruksverket: SJVFS 2021:10, Saknr K12, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen.

Aktörer, veterinärer och labbpersonal har anmälningsskyldighet till Jordbruksverket enligt K12 när smittämnet för EIV påvisas. Det sköts oftast av det svenska påvisande laboratoriet. Om prover skickas för analys utomlands måste provtagande veterinär anmäla. Se Jordbruksverkets e-tjänst: Anmälan av indexfall av anmälningspliktig djursjukdom eller smittämne

Hingstar som används för seminverksamhet måste vara provtagna för infektiös anemi. Se Jordbruksverket: Skötsel och stallmiljö för hästar

Infektiös anemivirus (EIAV) (Coggins) hos häst, antikroppar (AGID)

Remiss - provtagning av häst inför export/import

Remiss - Serologi/PCR – Häst

Vacutainerrör utan tillsats 4 ml, 100-pack   

Vacutainerrör utan tillsats 4 ml, med hylsa, 1 st   

Vacutainerrör utan tillsats 4 ml, med hylsa, 100-pack   

Vacutainerrör utan tillsats 6 ml, 100-pack   

Vacutainerrör utan tillsats 6 ml, med hylsa, 1 st   

Vacutainerrör utan tillsats 6 ml, med hylsa, 100-pack   

Källa utbrottsdata

World Organisation for Animal Health