– Eftersom smittkällan ännu inte gått att fastställa kan vi inte helt utesluta att fler grisbesättningar kan drabbas av Salmonella Choleraesuis. En viktig åtgärd framöver är att som grisproducent vara medveten om symtomen på sjukdomen och kontakta veterinär vid ökad sjuklighet eller dödlighet, säger Karl Ståhl, tf statsepizootolog på SVA.
Läs mer hos andra
Jordbruksverkets pressmeddelande 2020-10-06
Läs mer
Salmonella Choleraesuis hos svenska grisar
För första gången på 40 år har Salmonella Choleraesuis påvisats på en svensk grisgård. De första undersökningarna tyder på att utbredningen är begränsad men fortsatt övervakning behövs.
Utbrottet i Skåne
Smittan har hittills återfunnits i en livdjursproducerande besättning och i en karantän i en besättning som köpt levande djur från den först smittade. Hur smittan kommit in i den först drabbade besättningen är inte klarlagt. Ett tjugotal kontaktbesättningar till den smittade besättningen har identifierats och provtagits utan att smittan har återfunnits hos någon annan besättning utöver karantänen. Med anledning av de konsekvenser sjukdomen kan ge är inriktningen att smittan ska bekämpas genom smittspårning, sanering och övervakning så att svenska grisar åter kan bli fria. Jordbruksverket, branschen, besättnings- och djurhälsoveterinärer, länsstyrelsen, samt SVA arbetar tillsammans för att snabbt få kontroll på situationen.
Fortsatt övervakning
För att säkerställa att smittan inte har spridits till fler besättningar, eller bland vilda djur, kommer det att finnas behov av fortsatt övervakning. Ju tidigare eventuell smitta upptäcks desto lättare är den att bekämpa. Salmonella Choleraesuis kan utsöndras av smittade grisar under en relativt lång period utan uppenbara symtom hos infekterade individer. Dessutom utsöndras inte bakterier hela tiden ifrån smittade djur och därmed är det inte säkert att man påvisar infekterade djur vid träckprovtagning. Ytterligare en faktor som gör sjukdomen svår att påvisa är att infektionen kan ligga latent i djurgrupper och orsaka sjuklighet först vid någon annan pågående hälsostörning eller stress av annan orsak. Den fortsatta övervakningen kommer initialt att baseras på ytterligare träckprovtagningar, undersökningar av självdöda eller sjuka och avlivade grisar, samt provtagning av vildsvin i området.
En salmonellatyp anpassad till grisar
S. Choleraesuis är en salmonella som främst drabbar grisar. De mer vanligt förekommande salmonellatyper som påvisats hos gris i Sverige de senaste åren har haft ett betydligt bredare värdspektrum. Dessa orsakar, till skillnad från S. Choleraesuis, sällan symtom hos infekterade grisar. Graden av symtom vid infektion med S. Choleraesuis kan variera men sjukdomen kan ge allvarliga hälsostörningar så som diarré, hög feber, nedsatt allmäntillstånd, ovilja att äta, respiratoriska symtom, neurologiska symtom och blåröda missfärgningar i huden. Sjukdomen kan drabba grisar i alla åldrar men drabbar framför allt djur yngre än fyra månader och dödligheten bland drabbade grisar kan vara hög.