Det finns ett stort antal mögelsvampar som kan infektera foderråvaror. Vissa, så kallade fältsvampar, infekterar grödan redan i fält eller den nyskördade grödan där vattenhalten är hög. Andra mögelsvampar angriper grödan efter att den skördats och lagts in i lager och kallas därför lagringssvampar. Exempelvis kan otillräcklig torkning orsaka mögeltillväxt med eventuell mykotoxinbildning i spannmål under lagring. Förmågan att producera mykotoxiner varierar mellan olika mögelsvampar.
De skadliga hälsoeffekterna av mykotoxin varierar beroende på vilken sorts mykotoxin som är närvarande och vilket djurslag som äter fodret. Grisar är till exempel känsligare för fusariumtoxiner än hästar. Exempel på negativa hälsoeffekter som orsakas av mykotoxiner är reproduktionsstörningar, leverskador samt mag- och tarmstörningar. Mykotoxiner utgör dock inte enbart en fara för djuren utan kan även påverka livsmedelssäkerheten då vissa mykotoxiner kan överföras till kött och mjölk.
Sporer av mögelsvampar finns överallt i vår miljö och därmed även i foderråvaror och foder. Introduktion av mögelsvampar och sporer är därför inte möjligt att undvika helt.
Däremot går det att hindra tillväxt av mögelsvampar och bildning av mykotoxiner.
Temperatur, luftfuktighet och typ av gröda eller råvara är faktorer som påverkar tillväxten av mögelsvampar och även förmågan att bilda mykotoxiner.
För de mykotoxiner som bedömts ha störst skadlig inverkan på djurhälsa och livsmedelssäkerhet finns idag gräns- eller riktvärden i lagstiftningen. Se Sveriges och EU:s foderbestämmelser på Jordbruksverkets webbplats.
För att påvisa både förekomst samt mängd av mykotoxiner i en råvara eller ett foder krävs analys.