Botulism är en mycket allvarlig sjukdom som kan drabba både djur och människor. Den drabbade får en slapp muskelförlamning som kan leda till kvävning och död. Sjukdomen orsakas av extremt giftiga ämnen, så kallade botulinumtoxiner, som främst bildas av bakterien Clostridium botulinum. Bakterierna förekommer naturligt i jord och på sjöbottnar, men kan ibland överföras till föda. De kan bilda sporer som tål de höga temperaturer som används vid fodertillverkning eller matlagning. Om ensileringen eller tillredningen är bristfällig kan överlevande sporer växa till om omgivningen är syrefri till exempel i en ensilagebal, konservburk eller i en vakuumförpackning. Det är vid denna tillväxt som de farliga toxinerna bildas. Den vanligaste förgiftningsvägen för djur och människor är att få i sig förbildat toxin via födan men hos fåglar, föl och spädbarn kan även sporer från bakterien växa till, och toxiner bildas, i tarmen.
Det finns sju kända så kallade serotyper av botulinumtoxin, som kallas A, B, C, D, E, F och G. Alla verkar på samma sätt men djur och människor är olika känsliga för olika typer. A, B, E och F framkallar vanligen sjukdom hos människa medan C och C/D (som är en blandform där toxinet innehåller delar av både C- och D-toxinet) ofta orsakar botulism hos fjäderfä och vilda fåglar. Nötkreatur blir ofta sjuka av typ C, D eller D/C och hästar av typ B. Grisar är mycket motståndskraftiga mot botulism och fall av botulism är sällsynta. Botulism är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:23).