Du använder en gammal version av Internet Explorer eller Edge. För en bättre upplevelse rekommenderar vi att du istället använder den senaste versionen av Chrome, Firefox, Safari eller Edge.
På sva.se använder vi cookies/kakor för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig och för att få statistik över hur våra webbsidor används. Om du inte vill ta emot kakor kan du ställa in din webbläsare att inte acceptera dessa. Läs om kakor på webbplatsen
Bakterier med ESBL-resistens förekommer hos både djur och människor och på olika ställen i miljön, såväl i Sverige som i andra delar av världen. Om sådana bakterier isoleras från människor ska det anmälas till berörda myndigheter. Isolat av ESBL-bildande bakterier från djur behöver inte anmälas. Däremot är SVA intresserade av att konfirmera sådana isolat och kan genom finansiering från Jordbruksverket i dagsläget erbjuda detta utan kostnad för inskickade laboratorium.
Förkortningen ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, vilka är en grupp enzymer som bryter ner beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) inkluderat tredje och fjärde generationens cefalosporiner. ESBL-bildande bakterier kan därför inte behandlas med dessa för både human- och veterinärmedicinen viktiga läkemedel. ESBL är alltså inte en bakterie utan en egenskap som många bakteriearter kan ha. Exempel på sådana är tarmbakterierna Enterobacter cloacae, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.
ESBL-bildande bakterier hos människor
Alla fall av ESBL-bildande bakterier hos människor i Sverige ska, sedan 2007, anmälas enligt smittskyddslagen. Sedan dess har antalet fall per år ökat, statistik över detta finns påFolkhälsomyndighetens webbplats. Det är dock inte alltid som ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom utan även friska människor kan vara bärare av sådana bakterier. Studier i Sverige har visat att runt fem procent av friska svenskar är bärare av ESBL-bildande bakterier i tarmen.
Om en människa bär på ESBL-bildande bakterier finns risk för att dessa sprids vidare i samhället samt till djur. Det är också tänkbart att de gener som ger ESBL-resistens skulle kunna föras över till andra sjukdomsframkallande bakterier i tarmen.
ESBL-bildande bakterier hos djur
Precis som människor kan djur både vara friska bärare och bli sjuka av ESBL-bildande bakterier. Inom övervakningsprogrammet Svarm övervakas fortlöpande läget i Sverige för ESBL-bildande E. coli hos friska djur som hålls för livsmedelsproduktion och på kött. Inom ramen för Svarm sammanställs även statistik över ESBL-bildande bakterier i prov från sjuka djur.
Såväl antalet fall bland sjuka djur som förekomsten hos friska djur i Sverige är generellt sett låg. Tidigare var förekomsten hos slaktkyckling hög. Omfattande arbete för att motverka förekomst och spridning av ESBL-bildande bakterier hos svensk slaktkyckling har gjorts i samarbete mellan främst SVA, Jordbruksverket och näringen. Därmed har förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling minskat markant på senare år. Liknande arbete har även gjorts i andra länder eftersom ESBL-bildande bakterier hos slaktkyckling är ett internationellt problem.
De flesta fall med ESBL-bildande bakterier i prov från sjuka djur som konfirmeras vid SVA kommer från hundar och hästar. De flesta av isolaten har hittats i prov från sårinfektioner inklusive postoperativa infektioner samt urin eller genitalprov. Många av de ESBL-bildande bakterier som isolerats i prov från sjuka djur är även resistenta mot andra antibiotika än beta-laktamantibiotika. Detta gör att om infektioner med sådana bakterier behöver behandlas med antibiotika kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig substans.
ESBL och livsmedel
När ESBL-bildande bakterier finns hos djur som hålls för livsmedelsproduktion kan bakterierna i samband med slakten hamna på köttet. Om du följer råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken för att dessa och andra bakterier sprids via kött och annan mat.
Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier varit vanligt på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. Förekomsten på kycklingkött har dock, precis som förekomsten hos själva kycklingarna, minskat på senare år. ESBL-bildande bakterier har också hittats på kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från bladgrönsaker och odlad fisk.
I vissa fall har de ESBL-bildande bakterier som hittats i livsmedel varit av samma slag som de som hittats hos sjuka och friska människor. Livsmedel på den svenska marknaden anses dock endast utgöra en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.
Konfirmering av kliniska isolat
SVA övervakar aktivt förekomst av ESBL-bildande bakterier hos friska djur som hålls för livsmedelsproduktion. För att ha en bra överblick av läget i Sverige är det viktigt att ha korrekt och aktuell information även för andra typer av djur som hundar, katter och hästar inklusive bakterier som isolerats i prov från sjuka djur. Därför uppmanas veterinärer och laboratorier att kontakta SVA, sektionen för antibiotika, om man identifierar bakterier från djur som är resistenta mot cefalosporiner med utökat spektrum. Genom finansiering från Jordbruksverket kan SVA i dagsläget erbjuda konfirmering av sådana isolat utan kostnad för inskickande laboratorium.
Isolat skickas till Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor, sektionen för antibiotika, vid SVA och ska åtföljas av följande remiss:
För den nationella statistiken är det värdefullt att de uppgifter om fallet som efterfrågas på remissen fylls i så fullständigt som möjligt. Om uppgifter saknas ange gärna ”saknas”.
Vanliga frågor och svar om ESBL
Här har vi tillsammans med ett flertal svenska myndigheter samlat vanliga frågor och svar om ESBL hos djur.
ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är resistenta (motståndskraftiga) mot dessa läkemedel. De gener som gör att bakterierna kan bilda ESBL kan i många fall överföras mellan olika bakterier vilket gör att resistensen sprids lättare. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Alla fall av ESBL-bildande Enterobacteriaceae (nuvarande Enterobacterales) hos människor i Sverige ska, sedan 2007, anmälas enligt smittskyddslagen. Sedan dess har antalet fall per år ökat, uppdaterad statistik över detta finns på Folkhälsomyndighetens webbplats. ESBL-bildande bakterier ger upphov till såväl sjukhusförvärvade som samhällsförvärvade infektioner.
Det är dock inte alltid som ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom utan även friska människor kan vara bärare av sådana bakterier. En studie som gjordes 2012–2013 visade exempelvis att runt fem procent av friska svenskar bar på sådana bakterier i tarmen. Förekomsten av ESBL-resistens och andra former av antibiotikaresistens är betydligt vanligare i många andra länder. Det är därför man vid kontakt med svensk sjukvård ska uppge om man nyligen fått sjukvård utomlands. Källa: Folkhälsomyndigheten
ESBL-bildande bakterier kan finnas i tarmkanalen hos fullt friska människor och djur utan att orsaka sjukdom. Samtidigt kan bakterierna vara en källa till framtida infektioner. Om smittan till exempel sprids i sjukhusmiljö kan de orsaka problem med svårbehandlade infektioner. Smittspridning kan ske via personers händer om de förorenats vid till exempel toalettbesök. God handhygien är därför mycket viktigt. Källa: Folkhälsomyndigheten
ESBL-bildande bakterier kan till exempel orsaka urinvägsinfektion, blodförgiftning och i vissa fall lunginflammation. Vid en infektion med ESBL-bildande bakterier ökar risken för att den initiala antibiotikabehandlingen inte har effekt eftersom bakterien oftare är resistent mot de antibiotikapreparat som ges i avvaktan på analyssvar. På sjukhus finns många personer som är extra infektionskänsliga varför det är mycket viktigt att stoppa smittspridning med ESBL-bildande bakterier och andra former av antibiotikaresistens inom hälso- och sjukvården. Flera utbrott av ESBL-bildande bakterier som bland annat drabbat avdelningar där för tidigt födda barn behandlas har dokumenterats i svensk sjukvård. Källa: Folkhälsomyndigheten
Bakterierna som bildar ESBL finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur som en del av den normala bakteriefloran. Människor smittas därför via händer, föremål eller vatten som förorenats med bakterier från människors eller djurs tarmflora.
Bakterierna kan spridas genom direkt kontaktsmitta, vilket betyder att de överförs genom direkt kontakt mellan individer, ofta via händerna. För att bryta smittkedjan är det därför mycket viktigt med handhygien efter toalettbesök, innan man lagar eller äter mat samt efter kontakt med djurs avföring.
Bakterierna kan också spridas genom indirekt kontaktsmitta, det vill säga via människa-föremål-människa. Exempelvis inom sjukvården överlever bakterierna i miljön och patientnära föremål kan därför bli kontaminerade. Återigen är handhygien viktigt för att bryta smittkedjan så bakterierna inte förs vidare till ytterligare föremål, alternativt förs in i munnen.
Ytterligare en spridningsväg är via livsmedel som har förorenats med ESBL-bildande bakterier. Det kan till exempel vara grönsaker som har förorenats vid bevattning eller kött som har förorenats vid slakt. Livsmedel kan också förorenas vid hantering. Livsmedel på den svenska marknaden verkar dock i dagsläget inte vara någon viktig spridningsväg för ESBL-bildande bakterier.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Bakterier som campylobakter och salmonella som orsakar magsjuka kan smitta via mat och dessa bakterier kan vara antibiotikaresistenta. Sådana tarminfektioner behöver oftast inte behandlas med antibiotika, men kan vara besvärliga att drabbas av. På livsmedel kan det också finnas antibiotikaresistenta, till exempel ESBL-bildande, bakterier som normalt inte orsakar sjukdom. Det är tänkbart att resistensgener från dessa skulle kunna överföras till sjukdomsframkallande bakterier. Om du följer råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken att smittas av antibiotikaresistenta bakterier via maten (se Livsmedelsverket – Antibiotikaresistenta bakterier. Alla bakterier dör vid upphettning oavsett om de är resistenta eller inte. Däremot dör inte ESBL-bildande bakterier vid frysning. Källa: Livsmedelsverket
ESBL-bildande bakterier har funnits hos djur åtminstone sedan slutet av 90-talet då den första vetenskapliga rapporten om detta kom. Första gången ESBL-bildande bakterier påvisades från djur i Sverige var 2007. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Alla djur kan bära ESBL-bildande bakterier i tarmen. I Sverige har denna typ av bakterier hittats hos gris, hund, häst, katt, kyckling, värphöns och nötkreatur samt hos vilda djur som till exempel fiskmåsar. Såväl antalet fall av sjuka djur som förekomsten hos friska tamdjur är generellt sett låg. Tidigare var förekomsten hos slaktkyckling hög men den har minskat under senare år. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Ja, om djuren kommer i kontakt med tarmbakterier från människor kan ESBL-bildande bakterier överföras till djur. Förutom vid direktkontakt mellan människor och djur skulle det till exempel kunna ske om djuren kommer i direkt kontakt med förorenat vatten eller om de utfodras med foder som bevattnats med förorenat vatten. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten
Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier förekommer på kött av kyckling, nöt och gris, såväl svenskt som utländskt. Andelen utländskt kött som undersöks i Sverige är förhållandevis låg men undersökningar inom EU tyder på att förekomsten på framförallt utländskt kycklingkött är hög. Dessutom har ESBL-bildande bakterier, vid riktade undersökningar, hittats i enstaka prov från utländska bladgrönsaker och odlad fisk.
I en stor undersökning som jämförde isolat från 2010 till 2013 hittades ett fåtal fall där de ESBL-bildande bakterier som hittades i livsmedel var av exakt samma slag som de som fanns hos sjuka och friska människor. De gener som gav ESBL-resistens i bakterierna i livsmedel var inte heller de som var vanligast bland bakterier hos sjuka och friska människor. Det betyder att bakterierna hos sjuka och friska människor oftast inte kunde ha kommit från livsmedel i Sverige. Livsmedel på den svenska marknaden utgjorde alltså som mest en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket
Ja, om man har kontakt med djurens avföring. Men man kan skydda sig genom noggrann handhygien, framförallt inför måltider och efter kontakt med djurens avföring. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten
Ja, om man har kontakt med djurens avföring. Men man kan skydda sig genom att tvätta och desinficera händerna efter besöket. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten
Att ha en god handhygien och att inte stoppa något i munnen innan man tvättat och desinficerat händerna är alltid viktigt när man jobbar med djur. Det är också bra om man byter om innan man lämnar arbetsplatsen och särskilt tänker på att byta stövlar/skor. Källa: Arbetsmiljöverket
Undersökningar har visat att tidigare bar de avelsdjur som tas in till Sverige med sig bakterierna som sedan spreds inom svensk kycklinguppfödning. De internationella företag som levererar avelsdjuren uppmärksammades på detta av branschorganisationen Svensk Fågel i samråd med SVA. Som en följd av det har vissa rutiner förändrats. Exempelvis har de företag som levererar djur till Sverige ändrat sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier. Sedan dess har förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos de avelsdjur som tas in till Sverige och i hela den svenska kycklingproduktionen minskat. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Nej, cefalosporiner, som bakterierna är resistenta mot, har inte använts till kyckling i Sverige. Andra antibiotika än cefalosporiner används när kycklingarna har sjukdomsproblem, men det händer sällan. Jämfört med många andra länder har vi generellt sett gott resistensläge i svensk djurhållning. Det beror på att vi sedan länge har ett bra förebyggande smittskyddsarbete och en återhållsam användning av antibiotika. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Nej, det finns inget som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
ESBL-bildande bakterier förekommer hos kyckling i många länder inom EU. I Sverige arbetar SVA, andra myndigheter och branschorganisationen Svensk Fågel för att klarlägga och bryta smittvägarna för att förhoppningsvis få bort sådana bakterier från svensk slaktkycklingproduktion. De internationella företag som levererar avelsdjur har av Svensk Fågel, i samråd med SVA, uppmärksammats på att djuren som sålts till Sverige bar på ESBL-bildande bakterier. Även dessa företag har jobbat med att begränsa förekomsten av sådana bakterier hos kyckling, till exempel genom att ändra sina rutiner kring antibiotikaanvändning på sina kläckerier. Förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos de avelsdjur som tas in till Sverige och i hela den svenska kycklingproduktionen har dessutom minskat påtagligt. Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt
Ja, färskfoder är rått kött och eftersom bakterier kan hamna på köttet vid slakt kan de också finnas i färskfoder. Om ditt djur behandlas med antibiotika bör det om möjligt inte äta färskfoder eller annat foder som inte värmebehandlats. Det gäller även en tid efter avslutad behandling. Det beror på att behandling med antibiotika gynnar resistenta bakterier. Det ökar även sannolikheten för att sådana bakterier kan finnas i stor mängd i djurets avföring, vilket i sin tur ökar risken för vidare spridning.
Myndigheterna rekommenderar alla djurägare att: - Diska matskålen noga efter varje måltid då ditt djur fått färskfoder. - Alltid vara noga med handtvätt i samband med kontakt med alla typer av foder. - Tala med din veterinär om du har frågor om vad som är bäst för just din hund. Källa: Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt
