Högpatogen fågelinfluensa H5N8 i Skåne

Lokalisation av utbrott av HPAI hos fjäderfä (rött) och fynd av HPAI hos vilda fåglar (blått) i Europa enligt rapporter 21 oktober – 16 november 2020. Källa: ADNS

I SVA:s senaste riskvärdering (pdf) från 5 november bedömdes sannolikheten för introduktion av HPAI vara klart förhöjd och mot bakgrund av det fattade Jordbruksverket beslut om att införa skyddsnivå 2 för fågelinfluensa i hela Sverige. Skyddsnivå 2 innebär bland annat att kommersiella fjäderfän ska hållas inomhus och hobbyhöns måste hållas inhägnade i syfte att förhindra direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.

Vilda fåglar mycket smittsamma

Nyintroduktionen av HPAI till Europa har skett via flyttfåglar som återvänder till övervintringsområden i västra Europa eller Afrika från häckningsområden i norra Ryssland. Vissa vattenlevande flyttfåglar som gäss och änder kan utsöndra stora mängder virus i träck utan att själva visa symptom på sjukdom och på så sätt sprida smittan till lokala fågelarter och fjäderfä. Fjäderfä i sin tur är mycket känsliga för HPAI-virus och det räcker med att en mycket liten mängd smittat material kommer i kontakt med mottagliga djur för att orsaka ett utbrott . Att skydda sin fjäderfäflock från HPAI är en stor utmaning och utbrottet på kalkoner i Skåne är bara ett i raden av exempel på anläggningar som trots hög biosäkerhet drabbats. Viruset sprids dock sällan med vinden från de vilda fåglarna och det går att skydda sig genom att förhindra möjliga  smittvägar som till exempel via personal, besökare, utrustning, transportfordon, foder, strö eller skadedjur, in till fjäderfäflocken. Branschorganisationer och fjäderfäveterinärer är viktiga resurser som kan ge stöd till producenter i den här typen av systematiskt smittskyddsarbete där det finns behov av ”svart bälte”  i smittskydd. Risken för smittintroduktion är sannolikt högre i områden i södra Sverige och för anläggningar som har närhet till kusten eller vattendrag där vattenlevande fåglar vistas.

Smittläget i Europa

Sedan det senaste inlägget 29 oktober har både Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Danmark och nu även Sverige rapporterat fall av HPAI av typen H5N8 hos fjäderfä. Totalt är antalet utbrott på fjäderfä nu 15 och antal fynd hos vilda fåglar är 248. Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Danmark, Irland och Belgien har hittills rapporterat fynd hos vilda fåglar.

Det är främst typen H5N8 som har påvisats hos vilda fåglar men i Tyskland och Danmark har även H5N5 förekommit och i Nederländerna H5N1. Det europeiska referenslaboratoriet för fågelinfluensa undersöker isolaten för att bedöma släktskapet genom molekylärepidemiologisk analys. Resultaten hittills pekar på att det H5N8-virus som nu isolerats i Europa liknar det som cirkulerat i Ryssland och Kazakstan under sommaren och hösten. Det är däremot inte besläktat med det H5N8-virus som cirkulerat i EU sedan december 2019. De virus av typen H5N1 och H5N5 som påvisats bedöms ha uppkommit genom utbyte av genetiskt material mellan det nu cirkulerande H5N8-viruset och lågpatogena fågelinfluensavirus inom den euroasiatiska genpoolen.

Europa har drabbats av flera till exempel 2006, 2014, 2016 och 2019. Utbrottet 2016–2017 har varit det hittills mest omfattande då 1108 utbrott i fjäderfäbesättningar och 1559 fynd hos vilda fåglar rapporterades. har dock fler fynd av HPAI hos vilda fåglar rapporteras jämfört med samma period 2016.

En åtgärd för att få en bättre bild av smittläget i den vilda fågelpopulationen i Sverige är att undersöka fåglar som påträffas döda i naturen. Sverige bedriver en sådan övervakning och hittills i år har fågelinfluensa inte påvisats hos de cirka 300 vilda fåglar som undersökts. I Europa har HPAI påvisats hos både lokala fågelarter och flyttfåglar, till exempel hos bläsand, knölsvan, vitkindad gås, grågås, skarv, gräsand och olika rovfåglar. 

Läs Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska fjäderfäpopulationen utsätts för smitta med högpatogen fågelinfluensa till följd av pågående utbrott i Nederländerna och Storbritannien samt förekomst hos vilda fåglar i Nederländerna och Tyskland (pdf.

Pressmeddelande 2020-11-17: Fågelinfluensa hos en kalkonbesättning i Skåne.

Rapportera fynd av sjuka eller döda vilda fåglar via https://rapporteravilt.sva.se/

Fågelinfluensa av typen H5N8 har inte visat sig utgöra en risk för smitta till människa. Högpatogena fågelinfluensavirus anses dock alltid ha en zoonotisk potential, varför risken för smitta till människa aldrig helt kan uteslutas. Vid hantering av vilda döda fåglar bör man därför alltid använda handskar och tillämpa god handhygien.